Det har blivit något av en tradition att spendera påsken tillsammans med Marlene och flocken. Det har egentligen inte varit så medvetet, utan bara blivit och sen fortsatt. Vilket jag är fantastiskt glad över!  Första gången vi träffade Marlene var det just över påsken. Vi hälsade på henne på vägen ner till mina föräldrar, skulle stanna över dagen men blev liksom helt enkelt kvar där. En natt. Och sen en till. Det var liksom som att komma hem. Hitta en tvillingsjäl. Självklart från början. Jag har sagt det många gånger förr.  Marlene i färd med att gömma…

Idag vaknade jag av att solens mjuka sken värmde mitt ansikte. Det finns få uppvaknanden som fyller bröstet med en sådan genuin värme, glädje och RO som att vakna just på det sättet. I samma ögonblick som jag antar att dom hörde mig, hörde jag hundarna vakna till ute i vardagsrummet. Ljudet av Smella som sträcker sig noggrant och hennes små tassar mot trägolvet när hon trippar bort till sovrummet för att få sig lite uppmärksamhet. Eldar är mer typen som kommer och tittar in genom dörren. Försäkrar sig om att man är vaken och har…

Det är lugna dagar härhemma hos oss nu innan allting drar igång igen efter julledigheten. Har de senaste dagarna insett att det visst inte bara är jag som är väldigt mentalt trött efter jul och nyår (och allt vad dessa helger innebär) och går på sparlåga. Måste faktiskt erkänna jag är tröttare nu än innan ledigheten, att jag bär på mycket inre stress och just det behöver jag försöka vända på nu. Men jag är inte den enda – jag märker detsamma på hundarna. Hur trötta de är mentalt efter resandet, att ha så mycket folk…

Årets sista dag och liksom många andra hundmänniskor därute väljer vi att fira den hemmavid med våra fyrbenta. För vissa känns det säkert lite tråkigt, utifrån ses det ofta som en himla trist uppoffring att stanna hemma med hunden på nyår när det ska vara fest och ståhej – men handen på hjärtat så känns det självklart för mig att vara med hundarna. I mina ögon har det aldrig varit en uppoffring och jag har aldrig känt att jag förlorat någonting på det, även om människor omkring mig ibland inte förstår det. Man kanske inte riktigt…

Som vi har väntat! Lyckan var stor när de första snöflingorna började falla här hemma igår kväll – och rätt total när jag vaknade upp till ett mjukt, vitt täcke över hela trädgården som snart kom att glittra vackert i den stigande solens strålar. Jag kan nog med ganska stor säkerhet säga att även hundarna var glada över snön. Eldar framförallt, som idag velat ömsom mysa, ömsom springa på gräsmattan mest hela dagen.  På förmiddagen begav vi oss ut på en riktig långtur över fälten, jag och hundarna. Helst hade jag nog velat ta en premiärtur…