-
Throwback Thursday: And they call it puppy love
Det är som julafton fast bättre de gånger jag finner mig sitta och bläddra i fotoarkivet och kommer över glömda skatter. Det är så mycket bilder – minnen – som faller i glömska. Och jag är så glad att dom finns där att återupptäcka! För nästan precis ett år sedan nu var vi förbi nere hos Marlene och Yabasta-flocken för tredje gången efter det att valparna hade fötts. Valparna som jag varit med och nappflaskematat, vägt, socialtränat, oroat mig och gråtit över. Accelerating-kullen kommer alltid vara sådär extra speciell för mig. De var mitt första riktiga…
-
Ibland säger någon annan det bättre…
Vissa dagar fastnar jag i funderandet kring hundägarskapet. Reflektionerna och analyserna avlöser varandra och tankarna spinner iväg i en sådan fart att jag inte riktigt hinner med. Hela dagen idag har varit sådan. Och hela dagen har jag burit med mig en stark känsla av att vilja sortera de tankar jag bär på, få ned de på pränt och bolla dom med er. I min otålighet över att inte kunna sätta mig ned och göra det har jag därför bollat och funderat högt med kollegorna på jobbet. Nåja, bollat med mig själv mest kanske, men ibland…
-
Ut på tur, aldrig sur – del 2
Klicka HÄR för att läsa första delen av ”Ut på tur, aldrig sur”. Plötsligt guppade släden till rejält och samtidigt skar medarna fast i snön. Släden började kantra! Marlene gallskrek om panik och broms, jag skrek ilsket tillbaks att inget tog alltmedan jag frenetiskt försökte få stopp på oss. Kunde hon inte se det!? Vi trampade fel, snubblade över medarna och försökte med adrenalinet susandes i öronen hålla oss kvar på släden. Vi hade tappat kontrollen! Släden åkte nu bara på ena meden och balansen var som bortblåst. Hundarna gick upp i fart. Det var då vi…
-
De växer, mina hjärtan
Det har inte varit många dagar sol det senaste men igår under midsommardagen sken den från morgon till kväll. Med närapå trettio grader varmt så blev det en ganska lugn dag hemmavid. Erik fixade på tomten – och jag passade på att återigen kamma igenom Ratchel ordentligt för att göra av med vinterstassen en gång för alla. Älskade lilla Ratchel. Hon är så himla mysig att pyssla med, vare sig det gäller kloklipp eller borstning. Hon har ett sätt som påminner väldigt mycket om Smella; vid minsta typ av närhet så liksom slappnar hon av och…
-
Lugna gatan
Ratchel funderar vid dammen som vi jobbat hårt för att tömma och rengöra – men som många dagars regn återigen fyllt upp. Det har varit en rad lugnare dagar det senaste då ovädren har avlöst varandra. Det märks så tydligt även på hundarna att de inte är jättesugna på att vara ute när det står som spön i backen och fukten är uppe i nästan 100% om dagarna. Jag tror det suger musten ur oss allihopa litegrann. Eldar har varje morgon vänt i dörren och blängt på mig som om det är mitt fel att han…
-
Ut på tur, aldrig sur – del 1
Ibland på sin väg genom livet möter man människor som på något vis kommer att påverka ens liv mer än man anar. Det kan vara på gott, det kan vara på ont, men faktum kvarstår; de har en förmåga hjälpa (ibland tvinga) en till personlig utveckling. Marlene (Yabasta) har ända sedan vi första gången möttes (ja faktiskt redan innan, genom sin blogg) varit en sådan person. En person som snubblat in i mitt liv och som från första stund tvingat mig att tänka och känna efter. Marlene har dessutom alltid haft en stor förmåga att pusha mig…
-
Utökade (hund)familjen på besök
Igår fick vi mycket kärt besök här i den lilla Raxeira-flocken. Det var alldeles för längesedan vi sågs nu men likväl föll hundarna in i sina vanliga gamla mönster och det var som om vi setts igår. Ja, jag skulle faktiskt vilja påstå att Charlie, Philip och deras tre hundar är en del av vår utökade familj vid det här laget. Vänner vi värderar mycket högt och känner en väldigt stor samhörighet med. Både hundarna och jag. Det var för Ratchels del ett första möte med Charlies tre hundar Youkon, Lizzie och Gunne – men det…
-
Rackarungar och rackartyg
Ja, nog känner vi igen det alltid. Den begynnande tonårsperioden som kommer med stor energi och aptit på rackartyg. Den växande rastlösheten och blicken som letar efter saker att hitta på, äventyr. Det växande behovet av att få röra sig, jobba och få utlopp för det som spritter därinuti. Det brukar pratas om den här tiden som ”slyngelåldern” hos våra fyrbenta vänner. Tiden i våra gemensamma liv då vi sliter våra hår och simultant får grå strån. Jag funderar mycket på det där just nu, kanske inte helt otippat. Jag iakttar, analyserar och jämför med tidigare…
-
(Hjärn)Spöken
Hon skyggar för postlådorna och stirrar stint på tegelstenarna som ligger uppradade. Barnvagnar är konstiga och förbipasserande, högljudda människor jätteläskiga. Ja, det spökar onekligen mycket nu och det slår mig hur lätt man glömmer hur det var att ha en liten hemma. Det spelar ingen roll hur många gånger man går igenom vissa saker – på något vis är det ändå som att minnet gör lite som det vill. Försätter somliga saker i glömska eller åtminstone väldigt långt bak i huvudet. Det tog faktiskt pinsamt lång tid (ja, flera minuter!) för poletten att trilla ned hos…
-
Ditt röda halsband
Jag hittade ditt halsband idag. Ditt röda, fina, nya halsband och ditt fina läderkoppel. Jag var inte beredd på känslostormen som skulle komma att överrumpla mig, som en kniv djupt in i magen. Insåg inte förrän det var försent. Det där röda halsbandet och mjuka kopplet var det enda jag fick med mig hem igen den där torsdagsmorgonen då vi åkte in till akuten. Dagarna går och ibland överraskas jag över hur jag tar mig igenom dagarna utan att gå i bitar. Jag vet inte hur, men jag antar att det måste vara så. Att det…