Det har äntligen kommit!

Jag lärde mig onekligen oerhört mycket den våren som ”bonusmatte” till valparna – OCH de andra hundarna på kenneln. För hur mycket jobb det än kan bli med valparna så finns ju fortfarande de andra hundarna, som alla har sina behov av skötsel, kärlek och motion. 

Det har satt någonting i rullning, helt klart. Frön blev sådda och jag kom upprepade gånger på mig själv med att tänka tanken: en dag vill jag också göra det här. Någonstans på vägen bestämde jag mig och började ta medvetna steg mot den drömmen. Jag vill göra det rätt. Är det någonting som är viktigt för mig så är det just det. Jag vill göra det rätt, av rätt skäl och framförallt vill jag se till att vara påläst. Medveten och ödmjuk inför det jobb och ansvar uppfödarrollen innebär. Även om jag i första hand vill föda upp småskaligt, till mitt egna spann. Ännu dröjer det innan dagen kommer då jag känner mig redo; jag vill ha mer kött på benen, mer tid att testa och utvärdera hundar. Fundera över val individer, kriterier, mål… Ja, vi befinner oss fortfarande i ett tidigt stadie av en dröm som börjar få lite mer konkreta ramar, men därinuti är det fortfarande ganska mycket som är abstrakt. Som just börjar få antydningar till konturer.

Tidigt i vintras bestämde jag mig för att ansöka om ett kennelnamn – jag ville ju ha mitt namn och inte vilket som helst. Jag har följt processen, hållit utkik på FCI’s kennelregister och väntat otåligt. Kring påsk fick jag besked om att namnet blivit godkänt och i förra numret av Hundsport kom det ut i skrift. Första maj var protesttiden över och i fredags så kom det äntligen på posten. 

Nu är det officiellt!