Snön är tillbaks!

Igår började det äntligen snöa igen. Blygsamt först, men mer självsäkert idag. Efter vad som känns som veckor av is, is och åter is kan man äntligen röra sig ute igen utan fara för sitt liv (även utan broddar) och världen är återigen vackert vit här ute i Ålsta. Vilken kontrast mot vintern inne i centrala Stockholm! Var där ett par timmar mitt på dagen och slogs gång på gång av hur GLAD jag är att jag inte bor där längre. För fy vad vintern är tråkigt, blaskig och sörjig inne i stan där snön inte får ligga sådär vackert kvar över landskapen. Saknar det inte det minsta. Och lättnaden över att få komma hem är som vanligt helt enorm och obeskrivlig.

Hundarna är tokiga igen – Eldar har som vanligt inte velat gå in så länge han kan ligga i snön och får stundom små lyckofnatt och slänger sig med huvudet före i marken. Vi har varit ute och dragit däck nu på kvällen. Dock inte Smella, som fick springa runt som hon behagade istället. Hon har nämligen lite ont sedan igår; vildhjärnan hade så bråttom in genom dörren efter en promenad när Erik öppnade den att hon på något vänster fastnade med tassen och klämde sig. Senare samma kväll skulle hon in i bilen – men hade inte alls tid att vänta på att Erik skulle hinna öppna bakluckan utan slänger sig rakt på med huvudet före och slår rätt i den fortfarande stängda dörren. Vad är oddsen? Nu är inget utav det något allvarligt. Hon är lite öm över ena ögonbrynet; antagligen blir det ett litet blåmärke där då hon känns aningen svullen; och hon är lite öm i tassen hon klämde. Men hon springer runt som vanligt och verkar inte överdrivet besvärad. Tänker ändå att jag ger det en dag till för säkerhets skull. Dumt om hon ska ha ont i onödan. Så ja, Smella fick vila från träningen idag. Eldar å andra sidan jobbade jätteduktigt även om det blev bitvis väldigt tungt i och med att däcket samlade på sig en bromskloss av snö, framförallt på de bitarna där snön ännu var helt orörd. Men han fick faktiskt lite hjälp av mig. Däcket ÄR tungt och det vet jag om; fälgen är kvar och det gör sitt med. Väldigt bra för hans dragskalle dock upplever jag. Första gången vi drog däck ville han lägga av så fort han tyckte det blev tungt och idag var det stor skillnad i hans fokus och go. I de två uppförsbackarna (inte så branta men en av dom är ändå hyfsat lång) jobbade han riktigt, riktigt hårt och även när han fick lite hjälp av mig så slaskade han aldrig på linan. Vilket han definitivt gjorde första gången när Smella var med och drog. Jättenöjd med hur det har utvecklats! Erik var med och övade under tiden på sitt skidåkande för att så småningom våga ha hundarna framför och tolka. 


Nu ikväll har vi precis fått höra att vi har möjlighet att låna en släde om vi vill. Och det vill vi ju givetvis! Så förhoppningsvis kommer vi (åtminstone jag och Eldar) göra vår debut på släde. Erik har ju kört turistspann i Vålådalen för några år sedan, så för hans del är ju debuten redan gjord. Kanske blir det också till att hämta hit Charlie och hundarna och sätta ihop våra till ett tre- eller fyrspann?