Dan före dopparedan’

Tvärt emot vad jag hade tänkt mig igår så börjar vi med en lugn morgon härhemma. Jag hade planer på att komma mig upp och dra långrundan här i Kungsängen, vilket innebär att jag behöver skjuts dit. Skulle egentligen gå upp vid fem för att jag, cykeln och hundarna skulle kunna åka med Erik en bit när han skulle in till jobbet. Blev det så? Nix. Hade en såndär natt då jag låg och vände och vred utan att få en blund förrän vid två hur jag än försökte. Sömn är något jag inte riktigt klarar mig utan nuförtiden, så att gå upp vid fem var inte riktigt på kartan längre. Så nu får det istället bli att köra korta rundan. Två varv får det bli tror jag och så försöka hålla nere hastigheten något. Det har varit vila för hundarna (och mig) från draget den senaste veckan, både på grund av väglag och dagsform. Idag ska vi enligt väderapparna hamna på nollan eller strax under och vad jag sett hittills verkar grusvägarna här hyfsat körbara. Vädret i sig är helt underbart (även om det känns som vår eller höst fortfarande) med strålande sol och klarblå himmel.

I eftermiddag blir det till att fira lilla julafton med Eriks familj. Blir en lugn jul i år där jag för första gången i kanske hela mitt vuxna liv inte är den som åker kors och tvärs över landet för att hinna med allas familjer under den korta julledigheten. Det innebär också att jag själv inte kommer träffa min egna familj under jul i år, vilket känns jättetråkigt, men jag kände att just precis i år så behöver vi slippa den stressen som allt resande innebär. Just i år behöver vi prioritera oss själva. I år behöver vi få andas, ta det lugnt och inte ha massor av saker på schemat utan istället få njuta av att bara vara. Inte sitta i bilen hela julen för att stjäla en timme här och en timme där, så som det ju blir när man bor längst bort från alla andra. Att slippa stressen är inte bara ett beslut vi tagit för min egen skull med tanke på rådande omständigheter – utan också för Eriks då hans arbetsbelastning på jobbet det senaste varit väldigt hög och jag märkt av stressens negativa effekter även på hans humör. Det är också ett beslut som i allra högsta grad påverkar hundarna, som nu kan få en chans att komma undan det värsta julstöket om det skulle behövas (i år har hela Eriks familj valt en lugnare jul), får det lugnare på alla sätt och vis, slipper alla dessa timmar i bilen, samt slipper påverkas av min annars rätt höga julstress. Vi kan istället lägga mer tid på att hinna med våra långa promenader, kanske spåra lite om orken finns och hinna njuta av att faktiskt vara lediga tillsammans hela, lilla familjen. Jag tycker det känns mest rättvist mot oss alla. 

Hur firar ni andra jul? Och vad innebär julen för era hundar?