Pyjamasparty med huskies

Madde är på besök igen. Den här gången stannade hon över natten och lyckan hos hundarna var sådär skrattretande stor. Eldar var totalt galen av lycka och slog nästan knut på sig själv när han såg att jag hade Madde med mig hem på eftermiddagen! Han är så fruktansvärt förtjust i henne att mattehjärtat blir alldeles lyckligt av att se honom lysa upp, med öronen strukna bakåt och hela kroppen viftandes. Grejen med Madde är nämligen inte bara att hon varit med sen han var pytteliten, passat och lekt med honom. Grejen med Madde är också att hon är totalt orädd och där inte finns en gnutta osäkerhet eller tvivel på Eldar; i hennes närhet känner han att han kan släppa garden helt och hållet. Och han gör det. Något som för Eldar är väldigt stort. Han släpper garden på ett sätt han faktiskt annars bara gör med mig och Erik. Det blir så väldigt tydligt när han, trots att han är så stor att han knappt får plats, krånglar sig upp i hennes knä när hon sitter i fåtöljen. Ska prompt ligga där en stund, nära, nära för att bli gosad med och det spelar ingen roll om det är lite obekvämt egentligen. Och Smella, som träffade Madde för andra gången igår, har allt förstått vilken toppenmänniska det är hon med. Hon ville också vara med på ett hörn – och såg sin chans när det var sovdags att krypa upp i Maddes säng. Det slutade med att hon fick ha pyjamasparty med dom båda.

På kvällen följde Madde med ut på dragrunda igen. Hon fick återigen Smella framför cykeln och jag hade Eldar när vi begav oss ut på vår kortrunda. Satan i gatan vad hundarna jobbade fint – och jag måste verkligen få lyfta fram Eldar den här gången! Det fokus och den disciplinen han hade igår är to die for. Han sprang med en sådan målmedvetenhet, tramsade inte på något vis (så som det varit lite på sistone), drog riktigt ordentligt och höll en jämn och fantastiskt bra fart hela vägen. Den frostiga kvällskylan hade nog ett finger med i spelet också. Eldar verkade inte alls lika varm eller trött, utan snarare som om han fått en riktig nytändning och tyckte att det var riktigt, riktigt kul. Var så himla härligt! Vad duktig han var!

Men också Smella, som jobbade på precis lika jämnt och fint som vanligt, verkade märkbart påverkad på ett bra sätt av den bitande kylan. Fantastiska lilla skruttan, hon är så himla pålitlig och go att ha att göra med. Man vet att Madde är i trygga tassar när hon är med henne.Igår blev det dock svårt att hålla jämna steg med Eldar; den grabben med sina långa ben får upp en helt våldsam fart och kraft när han är laddad!