När mattan blir abstrakt skitkonst..

Idag är vi trötta härhemma. Lite zombie sådär efter en natt där sömnen blivit rejält störd. Jag vet inte hur det kommer sig att jag ibland – mitt i sömnen – får en så extremt stark känsla av att jag måste vakna att min kropp eller hjärna agerar utefter det. Runt två-tre inatt slår jag plötsligt upp ögonen, med en sånär stark känsla i hela kroppen att jag måste gå upp och se till hundarna. Det är tyst i huset, så jag förstår att det inte kan vara bråk eller så som väckt mig, utan något annat. Kommer ut i lilla hallen och plötsligt förstår jag: någon är extremt dålig i magen. Hela vardagrumsgolvet är en krigszon av – låt säga kladdkakssmet för att det låter trevligare (HAHA) – och när jag tittar bort mot min älskade matta så ser jag att den nu förvandlats till ett abstrakt konstverk. Ett extremt illaluktande sådant. Erik vaknar av att jag går upp och kommer snart ut i vardagsrummet han med, så vi spenderar en bra stund på att städa upp, torka, skura, slänga ut mattan och jag springer runt och bränner en rad tändstickor för att försöka få bort stanken. Förstår snart att det är Smella som är dålig i magen 1) för att Eldar ser betydligt mer sömndrucken ut, 2) för att Eldar har stålmage och sällan äter sådant han inte borde och 3) för att Smella är en dammsugare och betydligt mer benägen att reagera på sådant som är en sämre idé att äta.

Så ja.. Vi är rätt trötta idag. Hundarna har fått spendera morgonen i hundgården och Smella får gå på snäll-mot-magen-mat tills hon blir bättre i magen. Slänger nog ner lite sparris med utifall att hon fått i sig nåt som verkligen inte bör finnas i magen. Och den här dagen får helt enkelt bli som den blir, med en sömngångare till matte som om någon timme eller två måste ta sig till jobbet. Livet som hundägare är inte alltid så himla glamouröst 😉