Grabbarna Grus återförenas

Ni ska tro att det var ett lyckligt gäng hundar som återförenades här idag..! Eldars bästa kompis Dexter kom under eftermiddagen på besök tillsammans med matte Elise och flocksyster Diva. Total lycka. Medan, något äldre, Diva förnöjt slog sig ned på gräsmattan med en av Eldars pipbollar, rände grabbarna runt som kalvar på grönbete. Sprang som dårar, brottades kärleksfullt och turades om att vara den starke och tuffe. Dexter upptäckte snart den konstgjorda dammen vi har på tomten och gick helt bananas. Där har vi en hund som fullkomligt ÄLSKAR vatten – så till den grad att man inte har en chans att hålla masken när man ser honom hoppa och plaska och jaga kaskaderna av vatten han själv åstadkommer. Han slängde sig ut och hade så fruktansvärt roligt, medan Eldar något förbryllad stod bredvid och tittade på. Tyckte nog det plaskade lite väl mycket, badkruka som han ju är, men ville gärna finnas med på ett hörn ändå. 

Senare fick hundarna mat tillsammans – jättenyttigt för Eldar som ju inte alls är van att äta tillsammans med andra hundar så nära inpå och gärna vaktar sin mat. Gick riktigt bra faktiskt, även fast han inte har vanan inne. Överlag var jag förvånad över hur okej han var med att släppa in andra hundar i hemmet och låna ut sina saker. Det är något som vi inte fått tillfälle att träna på sådär jättemycket då vi i princip alltid setts på ”neutrala” platser utomhus. Jag och Erik hade för säkerhetsskull plockat bort leksaker och sådant som skulle kunna orsaka tjafs, men på något vänster hittade de två bollar ändå. Och en av Eldars ”begagnade” tuggrullar (upphittad efter de hundar som tidigare bodde här) som han snällt lånade ut till Diva tillsammans med den högt älskade pipbollen. It pips no more, kan jag ju för övrigt meddela, haha!

Medan vi tvåbenta grillade och åt gott, låg hundarna lite varstans och myste i kvällssolen. Så skönt att se dom nöjda och glada tillsammans sådär! Och att än en gång få höra – nu från en människa som ju sett och umgåtts MYCKET med Eldar det senaste halvåret – att det var som att träffa en helt annan hund. Att han var mycket mer avslappnad och verkade lugnare, tryggare. Det känns SÅ skönt att få den bekräftelsen! 

Kvällen avslutades med en längre promenad i skymningen och såklart lite bilder. Jag kunde ju inte låta kameran ligga hela eftermiddagen heller..! Fin avslutning på en fin söndag, i goda vänners lag.