Söndagsutflykt

Helgen börjar lida mot sitt slut och på vardagsrumsgolvet ligger en däckad husky. Det har varit en dag fylld av äventyr och bus för honom – i princip hela kvällen har han legat på golvet och snusat förnöjt. Ett bra betyg, skulle jag vilja påstå. 

Större delen av dagen spenderades ute i Lidingös naturreservat. Med oss hade vi Dexter, som bara är några månader äldre än Eldar, och det var mer eller mindre full fart på dom två idag. Där i början faktiskt rent kaotiskt i några förvirrade minuter. Dexter är en grabb med 110% energi och Eldar är ju inte överdrivet mycket lugnare när han vet det vankas äventyr, så med deras kombinerade energiprocent kan man få händerna fulla så det räcker och blir över. Det tog oss (både människor och hundar) en liten stund att komma i ordning och samla oss innan det bar av på riktigt, under något mer ordnade former. Jag må välkomna kaos i vissa delar av mitt liv, men det är skillnad på kaos och kaos – och typen av kaos när unghundarna ränner än hit, än dit, än är det brottningsmatch, än är det sorkjakt och så står man där totalt intrasslad i koppel och linor och faller som en fura… Not my cup of tea. Vi fick ordning på pojkarna, tog dom åt sidan för att etablera lite kontakt (Erik fick ta Eldar och jag plockade med mig Dexter) och när Dexter lugnat sig vid min sida var det faktiskt min tur att ta en liten time out, räkna till tio och släppa den inre frustrationen. För så är det ju. Temperament har jag ju säger dom och även om jag kan ha tålamod för hundra, så kan jag också tappa humöret med besked. Så jag har lärt mig att det kan vara riktigt smart med en liten time-out även för matte ibland. 

Det blev en solig och ganska varm dag. Grabbarna Bus flög ned i vattnet i samma ögonblick de fick syn på det, Dexter med huvudet före, och vi bestämde oss för att stanna där en stund. Låta pojkarna leka av sig i den lilla gläntan vid vattnet. Dexter var helt överlycklig där i vattnet – hoppade fram och tillbaks som för att fånga de små vågorna som krusade sig mot land. Eldar tittade på, inte fullt så badglad, och lekte runt på lite grundare vatten. Det är så härligt att se dom två tillsammans på det viset. De passar varandra så fint i leken, turas alltid om att vara den som har övertaget för stunden och hyser en väldigt fin respekt för varandra. Men man kan också se små glimtar av hur Eldar på något vis tagit på sig rollen som den något mognare, likt en storebror som leder en lillebror, trots att han i själva verket är yngre än Dexter. Det är fascinerande att titta på deras samspel. 

En stund senare, efter fika, passivitetsträning och en lätt lunch också för hundarna, satte vi av igen. Promenerade längs vägarna vi i november/december en gång drog på och hittade nya fina vägar att pröva framöver. Mot slutet visade det sig att vi hittat till den stora fårhagen i Furutorp där man får släppa sina hundar när där inte är betesdjur och vi funderade ett tag på om det var en god idé eller inte. Bestämde oss vid närmare anblick för att hoppa det då det redan var 10-15 hundar där och valde att istället vandra vidare. 

Nån timme senare var vi tillbaks där vi började och avslutade äventyret med lite gruppbilder. Jag fick äntligen lite användning för mitt lilla iphonestativ (i brist på ett ordentligt till systemkameran) och efter ett helt gäng helknasiga bilder fick vi faktiskt ett par riktigt fina på hela gänget. Tacka vet jag hungriga hundar som gör vad som helst för godis 😉