-
Barmarksdrag, Draghundsport, Frågor & svar, Hundträning, Okategoriserade, Swedish Centerlines, Utrustning
Vad vet du om din hunds livlina?
Såhär på hösten är det inte ovanligt att det i draghundsportsforum på sociala medier eller i min inkorg dyker upp allehanda frågor kring dragutrustning. Sporten växer, breddar sig och med den växer också de många funderingarna över hur, vad och varför. En av de många återkommande frågorna gäller allt som oftast draglinor – de där oerhört viktiga (liv)linorna mellan oss och våra älskade hundar. Det finns faktiskt fall där skicket och materialet på dina linor kommer vara direkt avgörande för din och hundarnas säkerhet. Så låt oss titta lite närmare på hur draglinor fungerar och vad…
-
I väntans tider
Sommaren börjar äntligen lida mot sitt slut. De allt kyligare vindarna och färgskiftningarna på fjällen fyller mig med ett lugn på ett vis bara kyliga vindar och färgskiftningar gör. Viskningar om att hösten är nära. Viskningar om en ny säsong av erfarenheter, upplevelser och många, många träningsturer med vovvarna. Här på kenneln har vi arbetat hårt i sommar mellan de många besöken vi haft av vänner och familj. Det har byggts hundgårdar och kojor, altaner och valplådor… Ja, valplåda – för vi går ju i väntans tider nu. Om en dryg vecka beräknas vår första egna kull…
-
Sommarlunk och valpdrömmar
Svalorna dansar i det blå ovanför mitt huvud, flyger högt och bekymmerslöst idag. Nere över vattnet svävar en ensam mås som om även han vore försjunken i djupa tankar. Och där, som varje sommarkväll flaxar enkelbeckasinen ihärdigt tvärsöver torpet, ladan och bort mot skogen. Jag ler alltid när jag hör det omisskännliga, annorlunda lätet. Det tog mig nästan ett helt år att luska ut vad det var för någon som lät sådär – och nu kan jag inte låta bli att tänka ”ah, där far enkelbeckasinen igen” varje kväll. Det är någonting med dess flyktläte som…
-
Kangi – om en raketutveckling och ett stundande farväl
Det är med otroligt blandade känslor jag konstaterar att det snart gått ett helt år sedan Kangi snubblade in i våra liv. Denna genomsnälla, busiga, yviga och fartälskande unghund som snabbt kom att bli en så självklar del av flockens dynamik. Han kom hit som alldeles för tunn ettåring med alldeles för underutvecklad muskulatur, ännu lösare i kroppen än vad valparna vad som sexmånaders och alltid skyggandes undan våra händer. Genomsnäll, alltid, men inte det minsta intresserad av att bli hanterad. Med stor vilja att springa, men en nästan obefintlig kondition och kroppskontroll. Och jag minns jag…
-
”Man kan inte piska in något i barn, men man kan smeka mycket ur dem.”
Jag iakttar henne under tystnad. Signalerna. De lugnande. De kontaktsökande. De lekfulla. Den snurrande svansen och de bakåtstrukna öronen. Under den mjuka gråvita pälsen och de kraftfulla musklerna, i de hasselnötsbruna ögonen och bortom det tuffa pannbenet gömmer sig en känslig själ. Det slår mig där jag sitter på knä i den mjuka nysnön och iakttar den femton månader gamla tiken som under sommaren och hösten tryckt på så många av mina knappar. Knappar som fått mig att reagera starkare än vad jag är stolt över. Känsliga knappar som fått mig att höja rösten mer och…
-
Decembers första snö
Vi är nog inte ensamma i år om att rynka pannan över snöns frånvaro under november månad. Över de plötsliga plusgraderna och det jag brukar kalla för Stockholmsväder. Regn, rusk och lera. För mig har de mörka vintermånaderna alltid varit oerhört jobbiga att uthärda i snöns frånvaro – särskilt under perioder där väglaget mest liknar en skridskobana. Och den senaste månaden har inte varit ett undantag. Jag har kämpat med tröttheten, energibristen och ärligt talat, bristen på motivation. Med det fuktiga vädret, grå himlar och den råa typen av kyla som letar sig in och förfryser…
-
Draghundsport, Hundträning, Okategoriserade, Swedish Centerlines, Träning för draghunden, Utrustning
Studiebesök @ Swedish Centerlines
För drygt 1,5 vecka sedan hamnade jag, högst spontant, i verkstan hos Swedish Centerlines på Orust. En tid dessförinnan hade Tobias, som driver företaget tillsammans med sin fru Sara, halvskämtat med mig om att gå som lärling hos dom då de befann sig i en period av ett galet högt ordertryck. Jag tror inte att Tobbe riktigt hade räknat med att jag skulle ta inbjudan på fullaste allvar, men i min värld var det givet. Klart jag skulle gå lärling! Känner man mig så vet man att jag är en person som absolut älskar att nörda…
-
Barmarksdrag, Déjà, Draghundens utveckling, Draghundsport, Hundträning, Kangi, Kit, Okategoriserade, Personligheter, Ratchel, Sally, Siberian husky, Surprise, Träning för draghunden, Valp
Teamet; en reflektion kring säsongen so far
Vi har nu kommit en god bit in på träningssäsongen och det börjar märkas på hundarna. Mer och mer faller bitarna på plats, hundarna börjar få rutin och saker börjar hända. Hundarna utvecklas – och vi med dom. Och min syn på vad jag uppskattar mest i mina hundar, i en draghund i allmänhet, blir alltmer tydlig ju mer vi ägnar oss åt träningen och hundarna. Säsongen startade vi som vanligt upp med korta distanser och lätta, nöjsamma turer, särskilt med tanke på de unga hundar som går sin första riktiga säsong i år. Pö om pö…
-
Berikning, Friskvård och hundhälsa, Okategoriserade, Personligheter, Rädslor & problembeteenden, Siberian husky, Surprise
Omplacering och stress hos hund
Surprise har nu bott hos oss i Raxeira-flocken i en månads tid. Det är, som de flesta av er vet, inte första gången jag tar över en vuxen hund. En så kallad omplacering. I draghundskretsarna är det kanske vanligare än i andra hundkretsar att omplaceringar sker och jag tror faktiskt att de allra flesta jag idag känner inom draghundsvärlden har tagit en eller flera hundar som de inte tingat som nyfödda valpar. Ibland har det varit omplaceringar som handlat om hundar som farit illa på olika vis, hundar som hamnat i fel händer eller på olika…
-
Om mening, längtan och oskrivna kontrakt
Utanför mitt fönster singlar snöflingorna sakta ned över ett landskap höljt i tjock, mystisk dimma. Det har hunnit bli oktober och där vi bor har den första snön lagt sig som ett vackert, vitt täcke över fjälltopparna. Det dröjer inte länge nu innan resten av vidderna, skogarna och byn kläs i vinterskrud. Där jag sitter i min kökssoffa vid fönstret, i skenet från levande ljus på bordet och ljudet av brasans trygga sprakande, får jag ett plötsligt behov av att nypa mig själv i armen. Än en gång slår det mig plötsligt – detta är faktiskt…